Menu

Behovet av nykterhetskontroller

Rattfylleriet är ett av Sveriges största trafikproblem. För att bekämpa det genomförs nu ett testprojekt i Stockholms Frihamn med automatiska nykterhetskontroller. Stena Lines Tysklandsterminal i Göteborg var först ut i försöket, med fokus på den tunga trafiken. Målsättningen i Stockholms Frihamn är nu att kontrollera all trafik som rullar av färjorna.

Röster om rattfylleri och den nya nykterhetskontrollen

bengt

Rattfulla stoppas med ny effektiv teknik. Poliskommissarie Bengt Svensson, Rikspolisstyrelsen.

liza

Den nya tekniken gör det enkelt och den kräver inte fysisk kontakt med ett munstycke. Liza Jakobsson, nationell samordnare, Nykter trafik, Trafikverket.

arnew

Alkobommarna intressanta långt utanför Sveriges gränser. Arne Winerdal, VD på Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF).

svengunnar

Ny alkomätare – revolution för större säkerhet. Sven Gunnar Olsson, Servotek.

jonas

Vi tror absolut på det här. Jonas Larsen, nationell specialist, Tullverkets rattfyllerikontroller.

Rattfulla stoppas med ny effektiv teknik

Intervju med Poliskommissarie Bengt Svensson, Rikspolisstyrelsen.

Det nya polisinstrumentet innebär att alla förare tvingas stanna vid en ”alkobom” i Stockholms Frihamn. De uppmanas att blåsa hårt i en tratt. Blåsningen är enkel, med en puff som när man blåser ut ett ljus. Två sekunder senare är analysen klar: över eller under den lagliga gränsen 0,10 mg/l alkohol i utandningsluften eller 0,2 promille i blodet.

I början av september startar ett fullskaligt projekt som stoppar rattfulla förare som kommer med färjorna från att köra ut från hamnen på de svenska vägarna.

Poliskommissarie Bengt Svensson, som har högsta ansvaret för säkerheten på de svenska vägarna, känner sig helt trygg med den nya tekniken när försöket med automatiska nykterhetskontroller startar i slutet av sommaren 2014. Effekten av de nya nykterhetskontrollerna bör vara uppenbar, menar han.

– Ingen alkoholpåverkad förare kommer igenom denna kontroll, slår Bengt Svensson bestämt fast.

Säkerheten hos de nya alkotesterna med avancerad infraröd teknik är avgörande, och de visar mycket bra resultat, konstaterar Svensson. SKL, Sveriges kriminaltekniska laboratorium, har efter mycket noggranna kontroller konstaterat att den nya mättekniken håller hög kvalitet med exakta mättal.

Men redan innan försöksperioden startar om några veckor, ser Svensson fram emot nästa steg.

– Det stora målet är att kunna kontrollera samtliga fordon, inklusive personbilar.

Försöket med automatiska nykterhetskontroller ska pågå i ett antal månader, och målet är att kontrollera alla förare. Svensson tror att den nya effektiva och säkra nykterhetskontrollen också får en förebyggande effekt, eftersom det ska finnas information på båtarna om att alla förare måste göra ett alkotest i hamnen innan de kör ut på vägarna.

– Det vore rena självmålet att dricka för mycket alkohol och sedan köra ut i hamnen, när man vet att det finns en automatisk nykterhetskontroll där. Förhoppningsvis är de smarta och håller sig nyktra, säger Bengt Svensson.

Försöket med nykterhetskontroller i Stockholms Frihamn är ett samarbetsprojekt mellan myndigheter som Polisen, Tullverket, Trafikverket och Kustbevakningen samt teknikföretaget Servotek och, inte minst, MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, som tagit initiativ till och driver projektet. Projektet stöds också av Trafikverket, som delfinansierar det.

– I en försöksverksamhet som den här, måste det finnas entusiaster som projektledaren Tomas Jonsson på MHF, men även bromsklossar som jag. Man får mötas på mitten, samarbetet har gått mycket bra, konstaterar poliskommissarie Bengt Svensson.

– I Sverige är vi ganska duktiga på samarbete mellan myndigheter och organisationer, medan våra internationella kontakter är mer fjärran från vårt sätt att arbeta och gapar av förvåning över vårt samarbete.

Många kanske oroas över att nykterhetskontrollen kommer att förorsaka långa köer i hamnen, men den oron delar inte Bengt Svensson. Efter försöket i Göteborg har vi god kunskap om hur lång tid det tar att köra av färjan och ut ur hamnen. Trafiksituationen utanför Stockholms Frihamn gör att trafiken alltid stoppas upp snabbt innan man kommer ut på leden, vilket möjliggör för oss att kontrollera samtliga fordon utan någon fördröjning.

Tillbaka till toppen

Den nya tekniken gör det enkelt och kräver ingen kontakt med munstycket

Intervju med Liza Jakobsson, nationell samordnare, Nykter trafik, Trafikverket.

– Nästa generations teknik för att mäta alkoholhalten hos en förare är utan tvekan den infraröda teknik som nu används i projektet med automatisk nykterhetskontroll. Utvecklingen har gjort att vi ser en smidig och snabb teknik med hög kvalitet på väg in i olika system. Det är jättepositivt, den automatiska nykterhetskontrollen är en bra lösning som kompletterar alkolås och andra nykterhetsfrämjande åtgärder, säger Liza Jakobsson, Nationell samordnare, Nykter trafik på Trafikverket.

När de stora bilfärjorna lägger till i Stockholms Frihamn, ska fartygen på 30–45 minuter tömmas på 20–30 tunga fordon och 200–300 personbilar. Innan de kör fram till nykterhetskontrollen, ska fordonen från två filer delas upp i sex kontrollfiler för provtagning för att sedan samsas i en. Uppstår det inte trängsel och stopp då?

– Vi gör bedömningen att det tidsmässigt inte ska bli något problem utan att det bör flyta på. Efter kontrollstationen brukar trafiken snabbt stanna upp när ankommande fordon från färjorna ska samsas med Stockholmstrafiken. Detta gör att vi kommer att ha tid att kontrollera alla förare, tror Liza Jakobsson.

– Den nya tekniken gör det enkelt och den kräver inte fysisk kontakt med ett munstycke. Fordonsförarna får i stället blåsa lätta puffar riktade in i en tratt. Två sekunder senare finns resultatet: över eller under den lagliga gränsen 0,10 mg/l alkohol i utandningsluften eller 0,2 promille i blodet.

För sju år sedan körde en 46-årig ungersk yrkeschaufför av färjan i Trelleborg. Med närmare två promille i blodet började färden med den 30 ton tunga långtradaren mot Malmö. På fel sida av vägen!

Det slutade med en frontalkrock. Mamma, pappa och de två barnen, Elliot 17 dagar och Teodor 19 månader, dödades omedelbart. Ytterligare en person dog. Frågan är om den tragiska katastrofen utanför Svedala hade kunnat undvikas med infraröd teknik, som nu ska användas i Stockholms Frihamn.

– Absolut, säger Liza Jakobsson. Om alla förare hade kontrollerats, hade han inte kunna köra ut från hamnområdet med denna höga alkoholhalt i blodet, säger Liza Jakobsson bestämt. Genom information om den automatiska nykterhetskontrollen före och under resan hoppas vi få upp en diskussion och medvetenhet om vad som nu pågår i hamnen. Förare som passerat kontrollen blir sedan systemets ”budbärare”.

Hela arbetet visar på ett bra samarbete mellan olika myndigheter och andra aktörer för en ökad trafiksäkerhet. Det viktiga med den här åtgärden är att rädda liv och att förebygga olyckor med svårt skadade.

Projektet genomförs i samverkan med aktörerna Polisen, Tullverket, Trafikverket, Kustbevakningen, teknikföretaget Servotek, och, inte minst, MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, som leder projektet. Projektet delfinansieras av Trafikverket.

Tillbaka till toppen

Alkobommarna intressanta långt utanför Sveriges gränser

Intervju med Arne Winerdal, VD på Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF).

– Vårt uppmärksammade försök med alkobommar i Göteborg 2013 visar att systemet fungerar: trafiken flyter smidigt genom kontrollen, mätningen sker snabbt och exakt, och skulle någon ”blåsa rött” finns det snabbt folk på plats för att lagföra den som kör med för hög promillehalt.

Arne Winerdal, VD för MHF, konstaterar att reaktionerna är övervägande positiva när nu alkobommarna öppnar i Stockholms Frihamn.

De sex alkobomsstationerna i Frihamnen kommer att fånga upp 20–30 lastbilar varje dag när de åker av färjorna. 200–300 personbilar kommer också att kontrolleras. Försöket i Göteborg 2013 visade att trafikflödet inte bromsas upp av kontrollerna.

Det ser så enkelt ut när en bil kör fram till kontrollstationen. Föraren blåser och efter någon sekund åker bommen upp och nykterhetskontrollen är genomförd.

– Men det ligger många års utvecklingsarbete bakom den här tekniken. Vi samarbetar med ett företag i Skåne, Servotek AB, som tagit fram den snabba och exakta kontrolltekniken. Med hjälp av infraröda strålar och en massa datorkraft kan kontrollen gå så här smidigt.

MHF har mött positiva reaktioner från lastbilsbranschen, myndigheter, regering och bilistorganisationer efter lanseringen av automatiska nykterhetskontroller.

– Motormännens Riksförbund, som har över 110 000 medlemmar, gav oss en utmärkelse för satsningen. Ingen vill att vi ska släppa in alkoholpåverkade bilförare på svensk mark när de kör av en färja, säger Arne Winerdal.

– Vi har nyligen haft kontakt med alla politiska partier i Sveriges riksdag. Alla gillar MHF:s automatiska nykterhetskontroller, säger Arne Winerdal.

Målet för MHF är nu att installera alkobommar i alla Sveriges färjelägen så snart försöksperioden i Stockholms Frihamn är slut vid årsskiftet 2014/2015.

– På det här sättet kommer fler liv att sparas på de svenska vägarna, tror Arne Winerdal. Även om bara var 170:e bilförare i Göteborg hade för hög promillehalt så betyder det mycket för trafiksäkerheten att stoppa just dem så att de inte kan köra vidare.

Genom MHF:s opinionsbildning mot rattfylleriet genom åren har antalet döda på grund av alkohol i trafiken kunnat reduceras kraftigt. Idag dör cirka 60 personer varje år på grund av rattfylleri.

– Det är ändå en i veckan som får sätta livet till alldeles i onödan.

Ute i Europa är problemet mångdubbelt större. Varje år dör cirka 6 000 personer inom EU på grund av rattfylla.

– Det svenska försöket med alkobommar har fått stor uppmärksamhet bland trafiksäkerhetsexperterna i Bryssel. Under hösten 2014 kommer de på studiebesök till Stockholms Frihamn för att se hur alkobommarna fungerar i praktiken.

Tillbaka till toppen

Ny alkomätare – en revolution för större säkerhet

Intervju med Sven Gunnar Olsson, Servotek.

Att blåsa i alkomätare står inför en revolution. Sven Gunnar Olsson, grundare av Servotek, har tagit fram en blåsapparatur som gör hela proceduren enklare, snabbare och ännu mer pålitlig. I slutet av sommaren monteras den med alkobommen i Stockholms Frihamn. I framtiden kan den komma att användas både på utsatta arbetsplatser och vid stora evenemang.

Sven Gunnar Olsson är pappa till den moderna respiratorn och blev för det utnämnd till hedersdoktor i medicin. Det är kunskapen ur den erfarenheten som lett fram till den nya alkomätaren som i slutet av sommaren lanseras med alkobommen i Stockholms Frihamn. En mätning som bara tar ett par sekunder att göra.

När en bilist kör av färjan passerar föraren en bom utrustad med Servoteks alkomätare. Där lämnar föraren ett utandningsprov (se bild). Provtagningen tar ett par sekunder. Den nya tekniken innebär att det räcker med en vindpust från den som blåser. Du behöver inte ens ha fysisk kontakt med ett munstycke. Om föraren är nykter öppnas bommen.

Om någon har för hög promillehalt görs ytterligare en mätning med polisens bevisinstrument.

Den nya mätmetoden ger lika bra resultat som en blodprovningstagning, säger Sven Gunnar Olsson och framhäver fördelarna:

  • Instrumentet ger mer exakt mätning av graden av berusning jämfört med andra för närvarande tillgängliga metoder.
  • Mätningen kräver ingen kroppskontakt, ingen fysisk ansträngning, och inga förbrukningsdelar.
  • Ett instrument kan analysera upp till 600 personer/timme.
  • Mätningarna är helt automatiserade och kan göras utan assistans. Mätresultatet kan visas på platsen för mätningen och/eller på en avlägsen position.

Platsen här räcker inte till att förklara hela metoden, men tekniken bygger på att analysatorn utgår från förhållandet mellan alkohol och vatten snarare än absoluta koncentrationer för beräkningarna. Eftersom alkohol och vatten påverkas lika av störningar som till exempel temperatur, påverkas inte slutresultatet och blir därför mycket stabilt.

Tas i bruk i september

MHF har länge drivit idén med alkobommar och i slutet av sommaren tas de i bruk, denna gång i Stockholm med Servoteks teknik, och Sven Gunnar Olsson ser stora möjligheter och användningsområden i framtiden.

– Det här är en säkerhetsfråga för alla människor, säger han. Mätaren kan användas på utsatta arbetsplatser som till exempel flygplatser, för både piloter och passagerare.

– Metoden används redan mycket framgångsrikt av ett flertal kollektivtrafikbolag och är ett alternativ till alkolåset, som måste underhållas, bytas och kalibreras.

– Den kan också användas vid stora evenemang där det rör sig väldigt mycket människor. Det skulle betyda mycket för säkerheten, framhåller Sven Gunnar Olsson.

– En revolution för bättre säkerhet.

Tillbaka till toppen

Vi tror absolut på det här

Intervju med Jonas Larsen, nationell specialist, Tullverkets rattfyllerikontroller.

– Jag tror mycket på den nya tekniken. Det här testet där man blåser en kort puff i en tratt och får resultatet på 2-3 sekunder är en riktig revolution jämfört med nuvarande teknik. Det säger Jonas Larsen, nationell specialist på Tullverkets rattfyllerikontroller.

Det är stor förväntan hos de myndigheter, organisationer och företag som står bakom försöket med det automatiska alkotestet som inleds i Stockholm Frihamn på sensommaren. Spänningen är stor då all trafik kommer kontrolleras. Om det fungerar som man tror att det kommer att göra, räknar man med att automatiska alkotester införs i Sveriges alla hamnar.

– Vi tror absolut på det här, säger Jonas Larsen, och påpekar att det kommer att finnas mycket information på båtarna om den automatiska nykterhetskontrollen som väntar bilförarna när de kört av färjan.

– Men det kanske inte blir helt perfekt i det här försöket, men då får vi förfina testet, säger Larsen.

– Testet innebär att förarna får blåsa i en tratt i 2-3 sekunder. Det räcker. Det låter jättebra jämfört med nuvarande teknik som innebär att man måste blåsa i ett instrument och tömma lungorna. Den nya tekniken gör proceduren mycket enklare. Tekniken verkar vara väldigt säker också, säger Jonas Larsen.

Det är MHF, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, som driver hela projektet, men huvudansvaret ligger hos polisen.

Även om Jonas Larsen på Tullverket tycker att den automatiska nykterhetskontrollen är ett mycket bra projekt, så drar han inte några förhastade slutsatser åt endera hållet. Han menar att det finns några frågetecken kvar, bland annat att se vilka konsekvenser det får att ingen personal finns på plats och dokumenterar färden ut från hamnen.

– Försöket får en väldigt stor preventiv verkan, eftersom förarna vet att alla måste blåsa i alkotestet. Det ger den största effekten, tror Jonas Larsen på Tullverket.

Tillbaka till toppen

Fakta om rattfylleri i Sverige

  • Varje dygn sker över 12 000 fyllekörningar – cirka 4,6 miljoner per år.
  • I vissa hamnar är rattfylleriet mer än dubbelt så omfattande som i den övriga trafiken.
  • I vissa hamnar är situationen så allvarlig att var 62:a kontrollerade förare blir gripen för rattfylleri eller grovt rattfylleri.
  • Varje vecka dödas en till två personer på grund av rattfylleri.
  • Mer än 1 000 personer skadas svårt på grund av rattfylleri varje år.

Vad tycker du?
Hur tycker du att nykterhetskontrollen i Stockholms Frihamn fungerar? Klicka på länken här och fyll i utvärderingsenkäten. Du hittar även enkäten ombord på färjorna. Som tack för hjälpen kan du vinna en årsprenumeration på tidningen Motorföraren.

Tillbaka till toppen